Vi har testat norska mästerskapsbanan Klawhammer Crag i simulator på
O´Learys Sportsbar i Heron City.
Det har hänt en del med tekniken sedan vi senast vevade loss i en golfsimulator. Inte med vår teknik (samma grisslaktarsving som vanligt) utan med de datorer som gör upplevelsen realistisk. Handhavandet har också blivit enklare och i Helsingfors finns det faktiskt numera en helt obemannad mackapär; du betalar on-line och får en kod som gör att du kommer in i utrymmet. En sensor tänder ljuset och sätter igång tekniken. När du är klar slår du igen dörren och går hem.
I veckan var vi ute på O´Learys i Kungens kurva, strax söder om Stockholm. Här hittar du numera huvudstadens största golfsimulator-anläggning, med totalt fem maskiner varav en har en projektorduk som omsluter dig 180 grader. Vi valde att testa 180-gradaren, om inte annat så för att öka chansen att träffa duken och minimera risken att slå bort våra bollar.
Räkna med ca 3,5 timmar för en fyrboll att gå – eller snarare stå – 18-hål. Ni betalar för tiden, inte rundan (något att anamma för att få upp speltempot utomhus?). Detta innebär att det är bra om ni är någorlunda jämna i spelskicklighet, annars kommer den sämre spelaren att få betydligt mer tid i simulatorn än den bättre. Vi – en 2-boll med en låg och en höghcpare – löste det här genom att spela match: när en hamnade efter på ett hål fick den andra hålet och vi knappade oss vidare till nästa tee.
På just O´Learys i Kungens kurva går det i dagsläget att välja mellan 125 banor, riktiga och fiktiva. Flera av världens kändaste banor finns i datorn och planerar du att besöka någon av dem på riktigt är det inte fel att bekanta dig med banan virtuellt först. Mått och annat på själva spelytan ska väl överensstämma med de riktiga förlagorna, även om klubbhus och annat i periferin oftast inte gör det. Vi valde vad vi trodde var en riktig bana: Klawhammer Crag – en spektakulär mästerskapsbana i dramatiskt norskt fjordlandskap. Hur man lyckats klämma in en sådan skapelse i norsk berg-o-dalbane-natur – och hålla den i total mediaskugga – var inget vi reflekterade över i vårt exalterade tillstånd. Först när vi kom hem och googlade den insåg vi att den bara finns virtuellt. För den som vill lira en spektakulär bana som finns i verkligheten rekommenderar vi Whistler, som vi själva besökt i västra Kanada. Efter val av bana knappade vi in väderlek (sol och vindstilla då vi inte hade regnkläder) och vevade en timme.
Våra intryck? Redan förra gången vi testade simulator tyckte vi att de långa slagen kändes bra och realistiska. Med ny teknik i form av höghastighetskameror känns även närspelet verklighetsnära. Tidigare puttade vi överhuvudtaget inte, nu puttade vi hela vägen till 2-meters gimmisar. Det vi saknade var promenaden och friskluften. Därför ser vi inte simulatorgolf som ett substitut för utomhusgolf, men däremot som ett betydligt roligare alternativ till att stå och veva i en inomhushall med en vägg 30 meter framför näsan.
– The Bobmen Report
Vi tackar för den rapporten och vill bara tillägga att Golfsimulator-Automaten i Helsingfors är installerad av vår partner GolfCoat Oy i Finland och består av en 3D Simulator från Sports Coach. Simulatorn The Bobmen spelade på hos
O´Learys är en 3D Surround simulator också från Sports Cocah i England och installerad av C&T International AB.
– Sven Carlson